När annat blir viktigare

2011-11-10

När andra saker blir viktigare

För några månader sedan fick min man Johan en cancerdiagnos. Då förändras världen sådant som var viktigt sjunker undan och det viktigaste blir vi i familjen och att vi tillsammans ser till att Johan blir frisk i vår, det blir prio ett. 

Sedan diagnosen har vi varit på otaliga sjukhusbesök på Sophiahemmet, Ersta sjukhus och Södersjukhuset. Imponerande hur bra sjukvården fungerar och alla utom en kassörska på SÖS som talade om för oss att det blev lättare för henne om vi gjorde som hon ville. Den enklaste för henne är nog om det inte kommer några patienter alls.  Alla andra har varit omhändertagande och fulla av respekt och empati .  Förstår faktiskt inte att denna professionella kår kan vara så utskälld, vi borde vara stolta och nöjda istället.  Att man bara har mött ett rötägg är en stor komplimang. Men det är väl som med oss politiker att det finns några få som förstör för oss andra och jag måste säga att av alla politiker som jag mött från alla partier så anser jag att politiker är människor som vill andra väl och kämpar för att göra gott var och en utifrån sin förmåga.  

Vi har nu gjort en mängd förberedelser och undersökningar och på onsdag så inleds behandlingen.

Den blir tufft och långt 28 dagar, varje vardag fram till och med den 23 december. Sedan blir det julvila och i januari operation. I februari börjar vårt nya friska liv och vi är mer rädda om varandra nu.

Även onda händelser kan leda till något gott.

I kommunen har vi under samma tid processat fram budgeten och det har gått snabbt och smidigt, det märks att vårt samarbete har landat.  Tack vare stor hjälp från framförallt min FP kollega Yvonne Stein som ställt upp när jag varit med Johan på sjukbesök så klarade vi av budgetprocessen trots min frånvaro.

Tur att man har sina kollegor i politiken, i alliansen ställer vi upp för varandra det känns så bra!

 

Irène Seth  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0